Är jag den enda som har svår att bara let things go?

 

Jag är helt klart en person som bara hänger upp mig på saker. När jag väl börjar så slutar det med att jag ångra saker jag gjorde när jag var sex år. Sex år. Seriöst!? Vad sjutton spelar det för roll nu? What is done is done.

 

Men det är inte så lätt när man väl börjar och alla ångest bara väller fram. Men när jag väl börjar försöker jag tänka vad leder detta till? Blir mitt liv bättre av att jag ältar nya och gamla saker? Svaret är ju alltid nej. Det blir bara sämre. Det leder bara till att jag mår dåligt, kan inte sova och känner mig som skit. Och varför gör man sådant mot sig själv?

 

Så hur bryter man det?

 

Jag brukar alltid först försöka tala mig själv till rätta. Att det här är ju helt onödigt. Kan du inte ändra något så släpp det. Och efter det så börjar fasen med att distrahera sig själv. Böcker, tv serier eller prata med någon. Bara man inte ältar gammalt. För hur ska man komma framåt i livet och förändra sig själv om man in tankarna är i dåtiden?

 

Och fungerar det? Japp det gör det jag ältar saker mycket mindre än tidigare. För nu känner jag igen när jag håller på att börja och slutar i tid.